varje dag träffar jag massor av människor, nära&kära men även främlingar. igår var jag hos simon och det är så sjukt att tänka tillbaka för två år sedan. då hade jag ingen aning om vem han var och nu är han en av de viktigaste personerna i mitt liv. de visade sig att de skulle ha gäster, egentligen tycker jag att det är kul att träffa nya människor men ibland blir det som om min hjärna tar över. jag tänker too much men efter ett tag släpper det. det är väl för att de i början är totala främlingar och i slutet av kvällen är de människor du kommer hälsa på när du stöter på dem på stan tillexempel. det är faktiskt ganska sjukt om man tänker efter. idag är jag dock ensam och har inte en massa människor runt mig. men dw behövs de ibland de med, då har man tid till så underbara saker som plugg ju haha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar