under två dagar har jag tränat totalt fem handbollspass och jag kan säga att det sliter på kroppen. jag kom hem vid fem & har inte gjort ett dugg sen dess. min kropp är alldeles för mör på alla ställen den går att vara mör på så jag trivs ganska bra i soffan. eller sängen. trots att jag inte kan röra mig utan att ha ont så är det så värt det. jag har fått träna handboll, som jag älskar, med ett par supertränare & jag har lärt mig massor. dessutom har jag träffat dussintals av schyssta brudar och jag har skrattat så tårarna sprutade tillsammans med sara. så trots att jag gråter inombords av smärta så är jag sååå glad ändå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar