idag är en dag där jag sänker en extra tanke till min kära farmor, en dag där jag kramar pappa en extra gång och en dag där jag uppskattar livet lite extra. vid elva-tiden igårkväll gick en i släkten bort och som alltid vid sådana händelser börjar hjärnan spinna på högvarv. idag har jag försökt, verkligen försökt, uppskatta allt som hänt för man vet aldrig om det kommer hända igen. livet kan ta en sådan drastisk vändning, utan någon som helst förvarning. från att vara kärnfrisk till att känna djup ångest över medvetenheten om att livet snart tar slut. cancer är fan inte kul.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar